Embryon

Jag vill här använda det något slitna uttrycket "vagga" i väschötska parafraser beskrivande tidighistoriska förteelser och platser.

Hedendomens vagga i Västergötland

Schamanism, Odenkult och myt i området kring Halle- och Hunneberg samt Trollhättan.

Stenålderns vagga i Västergötland

Högtstående samhälls-, begravnings- och bondekultur i megaliternas Falbygd med Ekornavallen.

Försörjningens vagga i Västergötland

Kultisk sådd vid Kinnekulle, slätter och kornbodar/gudar, Åsakalanden. Uppsals rikedom i form av åtta Öd-platser.

Samhällsutveckliungens vagga i Västergötland

Brons-, järn- och guldålder. Skandinaviska och internationella folkrörelser.

Kristendomensvagga i Västergötland

Varnhem, Gudhem, Husaby och Skara. 800-talets kristna, biskopar, missal och Adalvardkalk.

Kungars vagga i Västergötland

Olof SKötkonung i Husaby, kungaätter i Västergötland, gravar och Legender. Birger jarl.

Lagstiftningens vagga i Västergörland

Hedniska och kristna lagmän. Tingen och Äldre Västgötalagen. Lagman Eskil, Birger jarls broder.

Industrins vagga i Västergötland

Industriell stenyxeframställning vid Halleberg. Landets äldsta järnbro, sågverk och kvarn i Forsvik.
Hur många av dessa "vaggor" utgör samtidigt Svea rikes nationsvagga? Nedan anger jag fyra avgörande embryon.

Forntida västgötska embryon till det blivande Sverige

  • ett politiskt
  • ett kyrkligt
  • ett rättsligt
  • ett statligt
  • ett kulturellt

Politisk Kungamakt


Olof Skötkonungs grav? Stenkista i romansk stil framför Husaby kyrka.
(Ur ”Tusenårsresan”, Foto: Claes Gabriels son)


Stenkilsättens hemvist. Skandinaviens högsta runsten, Stora Levene
(Ur ”Svearikets vagga”, Foto: Lennart Sundin)

Den ursprungliga världsliga/profana makten med koncentration kring Kinnekulle – Skara, personifierad genombl a Erik från Sparlösa, Ring- Erik, Erik Emundsson, Erik Segersäll, Olof Skötkonung, Anund Jacob, Emund gamle ….vilka med stöd av hövdingar och stormän kunde utveckla och stärka kungamakten. Götland kom att något senare representeras även av östgötska kungar, främst den Sverkerska ätten.

Det engelska – romerska – bysantinska maktembryot


Husaby kyrka byggd under 1000 - 1100-tal med tyska katedraler som förebild.
(Bild ur turistbroschyr)


Varnhems kloster. De äldsta funna kristna gravarna i Sverige, 800-tal e Kr.
(Ur ”I Arns fotspår”, Foto: Lennart Utgren)

Den ursprungliga kyrkliga/sakrala makten med Sveriges första biskopssäte med platser som Husaby – Varnhem – Skara, personifierad genom bl a  S:t Sigfrid, Egino, Thurgot, Unni, Astmunder, Stenfinn, Adalvard d.ä. och sannolikt även Gautbert.,…..”Skaramissalet”,en pergamentsskrift, är den äldsta bevarade boken skriven i Sverige.

(Råsled 2007:134fff,  2009:77f, 92f)

Det hedniska - tingsmaktsembryot


"Lumbers hög", Norra Vånga. Vår första lagman lagd i hög; - "ty han var heden".
(Ur ”Sevärdheter i Västergötland”, Foto: Christer Åhlin)


Äldre Västgötalagen av lagman Eskil. Äldsta bevarade handskriften på vårt språk.
(Ur ”Sveriges historia”, 600-1350, bildredaktör: Pontus Reimers)

Den ursprungliga rättsliga/legala makten grundlades på tingen genom lagmän och genom muntlig tradering. Centrala platser var Norra Vånga och Long. Från heden tid och forntid upptar lagmanslängden  namn som Lumber, Björn Källke, Tore Räv, Kring-Alle, Tubbe Stallare, Önd  från Essunga, Ulvar från Trälje,Törner från Upplanden och  Assur från Hära…….Lagman Eskil var från Longs by. Han var bror till Birger Jarl

Det statliga egendoms – förvaltningsembryot

"Kornguden" i Norra Vånga. En av flera. Denna är från 1200-talet.

(Ur ”Det tidiga Västergötland”, Foto: Ragnar Sigsjö)

Uppsala öd och bon
I Yngre Västgötalagen står det följande om uppsala öd i kvarnbalken § 8: "Vad och Ökull, Vartofta, Gudhem, Long, Gullsjö, Ås och Skalunda, de äro alla Uppsala öd. De får aldrig förlänas. Den ägde alltid konung, som rådde över landen.... Dessa gårdar voro till antalet 8, belägna i var sitt bo, var Västergötland var indelat" (Wiktorsson 2009):

Vad (fsv. Vaþ), i Vads s:n, Vadsbo h:d. Vads bo omfattade Vadsbo h:d

Ökull (fsv. Økol ), i N.Lundby s:n Valle h:d Ökulls bo omfattade Kinne, Valle och kåkinds härader.

Vartofta (fsv. Vartoptær), i Åsaka s:n Vartofta h:d. Vartoofta bo omfattade Gudhems, Frökinds, Vilske, Ås och marks härader.

Long (fsv. Lungho), i Longs s:n, Barne h:d. Longs bo omfattade Als, Barne, Laske, Gäsene, Vedens, Bollebygds, och Kullinges härader jämte "alla utlanden" (Askins, Sävedals, Våtle och Ö). Hisings härader.

Hullsjö (fsv. Holæsio)i Gärdhrms s:n, Åse h:d. Ås bo omfattade Skånings, Åse, Viste och Nordals härader.

Skalunda (fsv. Skalanðer), i Skalunda s:n. Kållands h:d. Skalunda bo omfattade kållands, Vedbo och Sundals härader."

Kvarnbalken § 8 i Yngre Västgötalagen med uppräkning av 8 st Uppsala öd-gårdar i unika västgötska "bon".

(Wiktorsson 2009)

Fruktbarhetsriter och blot är uråldriga.”Jordiska tillgångar” offrades i förhoppning om en framtida bättre försörjning och välgång. Staten/kronan har ett försörjningsursprung i hednisk mytologisk verklighet, påtagliggjord genom bl a Åsakalandet, friggeåkrar, korngudar, ryggade åkrar samt genom ett ” försörjningsåtagande” på Sparlösastenen. Den västgötska boindelningen innehöll var sitt Uppsala öd-gods med uppsalsplatserna på Kinnekulle som ursprung för begreppet.

Åsakaplatser - Uppsala Öd