Forntida Bilder

Visa som bildspel.

”Girommen”, gånggrift från Ekornavallen. 75 % av alla gånggrifter finns i Västergötland. En enstående megalitkultur med bl a gånggrifter, hällkistor och domarringar  under stenåldern från det fjärde årtusendet f Kr.

(Ur ”Ända från Vendelkråka”, bildredaktion: Gil Dahlström, Peter Modie)  

Bronsåldersröset ”Stenkullen” (1500-500 f Kr) vid Såtenäs. Ett av landets största rösen.

(Ur ”Sevärdheter i Västergötland, foto: Christer Åhlin)

”Fröslundasköldarna”. 16 st bronsålders praktsköldar (600-700 f Kr) från Kållands härad utanför Lidköping.

(Ur ”Arkeologi i Norden 2”)

”Gerumsmanteln” från Falbygden (300 f Kr), vävd i avancerad knypertvävning med ullgarn i två färger.

(Ur ”Sveriges historia” 13000 f Kr-600 e Kr, bildredaktör: Pontus Reimers)

Brakteat från Västergötland. Ensidigt präglade medaljer i olika metall från tiden 300-500 e Kr. Rikast förekommande i Västergötland. I Trollättan fann man brakteatern där Tyr förlorar sin hand i Fenrisulvens käftar. 

(Ur ”Svearikets vagga”, foto: Lennart Sundin)

Forntida hålväg utanför Timmele i Västergötland. Det fanns ett ganska omfattande ”hålvägnät” under lång tid i dåtida Sverige.

(Ur ”Sveriges historia” 13000 fKr – 600 e Kr, bildredaktör: Pontus Reimers)

Monumentala ”Ranstena” som varken är en domarring eller skeppssättning utan en mytisk hallsättning där antalet stenar motsvarar den 24-tecknade runraden.

( Ur ”Svearikes Vagga”, foto: Lennart Sundin)

En mästerlig guldhalskrage från Möne i Västergötland. Kragen får representera de 24 kilo guld som hittills hittats i Sveriges guldrikaste landskap (ca 500 eKr).

(Ur ”Svearikets vagga”, foto: Lennart Sundin)

”Skalunda hög”(600-tal e Kr). Sveriges största gravhög, med en tillplattad siluett på grund av en 1700-tals greve.

(Ur ”Sevärdheter i Västergötland”, foto: Eva Björkman)

Biskop Adalvard d.ä. förde med sig denna kalk i graven år 1064. ”Adalvard syndaren” lyder inskriptionen.

(Ur ”Vikingaliv”)

Stenkällare från gårdskyrka i Varnhem (1000-tal)

(Ur ”HistorieForum Nr 2”;  Maria Vretemark)

Råda har tillsammans med Husaby de flest bevarade stenhällarna från gravmonument (1000-tal). Dessa kallades tidigare för ”Eskilstunakistor”.

(Ur ”Tusenårsresan”, foto: Claes Gabrielsson)

Liljestenar med unik förekomst i Kinnekulleområdet (1100-tal). De sägs vara tecken på tacksamhetslöfte, ”votivstenar”.

(Ur ”Liljestenar”, teknisk redigering: Håkan Larsson)

Gudhems nunnekloster (1100-tal) beläget söder om Hornborgasjön.

(Ur ”I Arns fotspår”, foto: Lennart Utgren, bilden är beskuren)

Madonnaskulptur (1100-tal) från Råda kyrka.

(Ur ”I Arns fotspår”, foto: Lennart Utgren)

Stenrelieffer från Forshems  kyrka (1100-tal). Kyrkan är den enda i Sverige som är helgad till den Heliga Graven i Jerusalem.

(Ur ”I Arns fotspår”, foto: Lennart Utgren)

Skaramissalet (1100-tal), en mässbok att användas i gudstjänsten. Sveriges äldsta bok.

(Ur ”Sveriges historia 600-1350”, bildredaktör Pontus Reimers)

Broddetorps altarförstycke (1100-tal) av förgylld koppar. Antemensalet var troligen från början placerat  framför
altaret i Skara domkyrka.

(Ur ”Det  tidiga Västergötland”, foto: Christer Åhlin)

Konsolhuvud från Varnhems klosterkyrka föreställande Birger Jarl, vilken är gravlagd i Varnhem.

(Ur ”Sveriges historia  600-1350”, bildredaktör: Pontus Reimers)

Läckö slott, Kållands härad. (1200-tal). Från början bostad för Skara-biskopar. Den mest kände hette Brynolf Algotsson. Senare beboddes slottet av bl a Magnus Gabriel de la Gardie.

(Ur ”Sevärdheter Skaraborg”, foto: Christer Åhlin)