Senare tiders Götland

(Götlands gräns söderut är diffus. För Goterutvandringen gäller närmast det geografiska begreppet Södra Skandinavien)

Från goterutvandring till industriepokens exportframgångar – en Götisk framgångssaga?

Mellan dessa båda omvälvande tidsperioder har vi Vikingatiden, som för Västergötlands och Götlands del måhända inte är så framträdande som i övriga nordiska områden. Jag citerar Harald Wideen från hans Västsvenska Vikingatidsstudier:

”…starka skäl tala för att en betydande del av vårt runstensmaterial har med vikingar att göra….att vikingar huvudsakligen utgått från de områden där stenarna stå. Falbygdens bönder och slättbönderna i stort ha föga ägnat sig åt den binäring, de säsongsbetonade handels- och erövringsfärderna utgjorde. Våra vikingar – sin tids ”knallar” – ha utgått från de mer avsides liggande, skogrika höjdområdena kring de västgötska flodernas källtrakter, och troligt är, att floderna i väsentlig mån bildat underlag för denna kommunikation. Den intressanta grupp av 8 runstenar inom Åse härad… vittnar om att vikingarna i denna trakt tillhört storbondesläkter och även Leksbergs-gruppens  stenar och St. Ekstenen minna om förmögna personer. Motsvarande fakta torde ej kunna påvisas i fråga om stenar inom andra delar av det västsvenska kulturområdet” (Wideen 1955: 172).
”Det finns inom Landskapet (Västergötland) sju runstenar, som enbart genom sin inskrift visa sig vara kenotafer. De omtala män, som tydligen i egenskap av vikingar dött i främmande land….utgöra de västsvenska runstenar, som i sina inskrifter omtala, att de minna om vikingar eller män, som dött i främmande land, 5% av hela beståndet, en siffra, som ej är högre beträffande Upplands runstenar”  (Wideen 1955: 124, 260).

 

Götlands industriepok

Under industrialiseringen – andra halvan av 1800-talet och första halvan av 1900-talet – uppstod behov av lösningar och produkter för att lösa problem inom olika näringar. Kan det vara så att Götlands befolkning i något större utsträckning än andra folkgrupper såg behoven och utarbetade lösningar som medförde både välstånd och exportframgångar? Upphovsmän och industrietableringar är i varje fall rikt förekommande i det jag kallar Götland, se bild nedan. Götlands i många fall världsledande industriuppfinningar synes i första hand inte vara resultatet av direkt råvarutillgång utan mera resultatet av uppfinningsrikedom, entreprenöranda och marknadskommunikation – på götamål!

(Henrik och Fredrik Lindström, 2006) Se sid. 96 i del 2.

Gränser mellan Götamål och Sveamål

Börje Isakson och George Johansson har i sina böcker ”Svenska Snilleblixtar 1 och 2 (Natur och Kultur 1993, 1994) redovisat ett antal svenska uppfinningar som lade grunden till det svenska industrisamhället. Här vill jag, med i huvudsak hänvisning till dessa böcker, ge en summarisk uppräkning av de upphovsmän som härstammar från Götland – götamålsområdet

  • John Ericsson från Filipstadstrakten uppfann fartygspropellern, vilket bidrog till ”Monitors” seger i det amerikanska inbördeskriget. Han uppfann också en soldriven motor (1870) bland mycket annat.
  • Alfred Nobel av släkten Nobelius från Kristianstadsbygden uppfann nitroglycerinet och dynamiten. Instiftade världens främsta pris – Nobelpriset.
  • Carl Daniel Ekman från Kalmar, kemiingenjören som utvecklade en metod att tillverka papper av träråvara – sulfitcellulosa.
  • Lars Magnus Ericson född nära Arvika i Värmland utvecklade telefonen som sedan blev den världsindustri som ”Ericsson” är idag.
  • Göran Göransson, ursprungligen från Askersund, utvecklar bessemermetoden och därmed ståltillverkningen, idag ”Sandvik.”
  • Frans Lindqvist från Västergötland uppfann fotogenköket ”Primus” samt blåslampan tillsammans med Carl Nyberg.
  • Jonas Wenströms uppfinningar, främst kraftöverföring med trefassystem och generatorn, medförde att ASEA blev ett världsledande företag i sin bransch. Wenström var  född i Hällefors.
  • Johan Petter Johansson född i en backstuga nära Vårgårda 1853, patenterade rörtången och skiftnyckeln. Företaget heter idag ”Bahco”.
  • Otto Edvard Carlsund, Motala verkstad, utvecklade bl a världens första ångturbin för fartyg och den första isbrytaren.
  • Janne Lundström från Jönköping patenterade en sorts säkerhetständstickor. En efterträdare, Alexander Lagerman, revolutionerade tillverkningen genom maskinell utveckling.
  • Sven Wingqvist från Hallsberg med rötter från Södra Ving i Västergötland uppfann bl a det sfäriska kullagret. SKF bildar dotterbolaget Volvo.
  • Assar Gabrielsson från Korsberga i Skaraborgs län utvecklar tillsammans med Gustaf Larsson från Närke den första Volvobilen.
  • Gustaf Dalén, bondson från Stenstorp i Västergötland, är upphovman till en av Sveriges mest spridda uppfinningar – AGA-fyren.
  • Bröderna Birger och Fredrik Ljungström från Uddevalla tillhör Sveriges mest framgångsrika uppfinnare, bland annat ångturbinen. Deras företag blev sedermera ”Stal-Laval”.
  • Gideon Sundbäck från Ödesstugu socken i Jönköpings län förbättrade och utvecklade blixtlåset och erhöll patent på ett smidigt blixtlås.
  • Baltzar von Platen från Malmö och Carl Munters utvecklade kylskåpet utan rörliga delar – en världsuppfinning – som blev en storsäljare hos Electrolux.
  • Baltzar von Platen tillverkar vid Asea den första konstgjorda diamanten, 1953.
  • Valter Hasselblads världsberömda spelreflexkamera med ursprung och tillverkning i Göteborg.
  • Stickan Andersson från Hova i Västergötland upphovsman till ABBA med världsexport av musik.
  • Ingvar Kamrads IKEA, världsledande heminredningsföretag från Småland.

Till denna för Götland helt dominanta uppräkning kan fogas ytterligare framgångsrika upphovsmän och exporterande storföretag:

  • Tidaholmstillverkning av last- och brandbilar samt bussar. Konstruktörerna lär sedan ha varit delaktiga i utvecklingen av Scanias, Volvos och motortillverkaren Albins produkter.
  • Volvo-bilar-tunga fordon, Göteborg, Trollhättan-flygmotor, Skövde- Penta.
  • Saab- bilar, Trollhättan, Linköping-Jas flygplan.
  • NOHAB:s loktillverkning – export, Trollhättan.
  • Rörstrands porslinsfabrrik, Lidköping.
  • Husqvarna vapenfabrik.
  • Bofors vapenfabrik.
  • Höganäskoncernen.
  • Varvsindustri, Göteborg, Malmö,Landskrona, Uddevalla.
  • Tetra Pak, Skåne.
  • Skanska, Skåne.
  • Glasriket, Småland.
  • Gambro, Skåne.
  • Vodka, Åhus.
  • Andan i Gnohult, Småland. 

Uppräkningen bygger inte på  någon mera ingående studie men visar på en fantastisk samling industriföretag av olika slag.  Det räcker egentligen med att nämna de stora framgångsrika exportindustrierna i Göteborg, Trollhättan, Skövde, Motala och Linköping samt lägga till södra Värmland samt ”herulandan” i  Älmhult och Gnosjö så  framträder frågan: Hur många områden i världens industriländer har – i relation till folkmängden – samma ansamling av icke råvarubaserade ”världsindustrier” inom ett område lika stort som det forntida Götland eller inom det snävare området Väster-Östergötland? Samhällsbilden med centralområden från heden tid till våra dagar upprepar sig. ”Historien upprepar sig!”

Baserat på dessa summariska översikter vill jag jämföra  goternas fantastiska utvandringserövringar med industriepokens exportframgångar. Kan det finnas ett arv av företagaranda och ”ut i världen strävan” som initierades av Goterna – levde vidare under vikingatiden – och fullföljdes under industriepoken? Frågan är om dessa i tiden så olika företeelser kan ha ett samband – vara ett gott betyg för Götland och för Götarna?

Götamålet: gotervandringens och industriepokens 

fruktbärande tungomål?