Skara stift

– svenskt kulturellt centrum under högmedeltiden
(1100 – 1300-tal).

Referat av professor Eva Haettner Aurelius föredrag vid Historieforum Västra Götalands årsmöte i Skara 2015.

-----------

Fyra av de fem juvelerna i den medeltida svenska litteraturens krona: Äldre Västgötalagen, Brynolfs Rimofficier, Eufemiavisorna och Erikskrönikan kan alla med stor sannolikhet knytas till västgötar. I tre fall till ledamöter av domkapitlet i Skara stift och i ett fall till lagman Eskil i Västergötland.
Den femte juvelen är heliga Birgittas Uppenbarelser.

Äldre Västgötalagen, skriven eller redigerad av Eskil lagman vid 1200-talets början (ca.1220).
Exempel ur Ärvdabalken:

Ingens mans arv tager han, medan han sitter i Grekland.

Ur Rättslösabalken:

”Jag såg att du red på gärsgården (quiggrinda) med
utslaget hår i trollskepnad (trols hampn), då det vägde
mellan natt och dag”. Ex. på okvädinsord till kvinnan.

Fyra rimofficier av biskop Brynolf Algotsson i Skara, skrivna vid 1200-talets slut och 1300-talets början.
Exempel på Brynolfs Algotssons text:

Margarita fulgida/ rosa sine spina
virgo, virga arida/ florens vi divina
ex te crevit sapida/ nux amigdalina
infirmis placida/ quae nobis sit meddicina

Skimrande pärla/ ros utan törne
jungfru du var en torr kvist/ som blommade genom Guds allmakt
ur dig spirade en frukt/ en ljuvt doftande mandel
som milt helar de svaga/ -må den bli vår läkedom

Eufemiavisorna från tidigt 1300-tal, attribuerad till biskop Brynolfs bror, Peter Algotsson, kanik i Skara.

Exempel på vers ur en riddarroman:

Herra Iwan, iak spör thet aff idher
om ij thäs siälfue kännins vidher
at ij giordhin mig een höög oskäl
tha ij min herr sloghin ij hä……l

Herr Ivan jag spör det av eder
om Ni det själv känns vid
att Ni gjorde mig en stor oförrätt
då ni min herre slog ihjäl……

Erikskrönikan (4500 rader) skriven någon gång mellan 1320-1355, attribuerad till Skarakaniken Tyrgils. Tyrgils var hertigarna Erik och Valdemars och senare änkehertiginnan Ingeborgs sekreterare. Han var berest, som Ingeborgs sändebud till Mecklenburg 1321 och hade i ett tjänsteärende besökt Avignon. Tyrgils hade historiska intressen och var säkerligen väl förtrogen med Västergötland. Dessutom var han poetiskt intresserad. Tyrgils skrev ett brev till Erikskrönikans förmodade tillskyndare, lagman Birger Petersson, heliga Birgittas far. Hos heliga Birgitta hade Tyrgils uppdrag i tiden 1325 – 1326.

Exempel på avsnitt ur Erikskrönikan:

Världen haver han (Gud) skipat så vida
Skog och marker, berg och lida
Löv och gräs, vatn och sand
Mycket fröjd och margt land
Och ett därmed som Sverige heter
Då får han finna, var det är
Goda tegnar finner man där
Ridderskap och hällada (hjältar) goda
De Didrik från Bern väl bestodo.
Då slog konungen sinom handom samman
Och log fasliga och gjorde sig gamman
Rätt som han var en Amblode (Hamlet-galning)
Den sig inte gott förstode
Min drots (Brunkow) signe den Helge and
Nu haver jag Sverige i mine hand
Då svarade en riddare, hette herr Knut
Jag tror, dig brister allt annat ut.

----------

Under forntid och medeltid har ytterligare litterära verk med götiskt anknytning sett dagens ljus:

          Silverbibeln, Codex Argentus 300-tals gotiska

          Eddan – Sigurdsagan  

          Beowulfkvädet 700 – 1000-tal

          Skaramissalet 1150-tal

Därtill kan nämnas kulturellt framstående utveckling

Högstående tidig stenkonst, främst liljestenar, stenkistor, tympanon och dopfuntar.
Högmedeltida kulturellt centrum i Skara.
"Bokvagga" i form av nämnda Skaramissalet från 1100-talet med musikinslag från 900-talet. Två 1100-tals bokpärmar från Vänga med moderkyrkans namn Bredarud i runskrift på bokpärmens träskiva.

"Klassiska sångens vagga" i form av från 900-talet nedtecknade noter i Skaramissalet samt av biskop Brynolf Algotssons officier, sånger vilka sjöngs på morgonen kallade Matutinen och Vespern på kvällen.

Sveriges färsta orgelverk fanns i Skara redan år 1190.