Tre Hypoteser

Götalandshypotesen

Riksbildningsprocessen i Sverige var parallell med innovationsflödet från Västeuropa. Det var stormän i götalandskapen som gick i spetsen för formandet av det medeltida politiska systemet i Sverige. Götalandskapen var närmast självklara brohuvuden för den sociala, politiska och ekonomiska utveckling som redan fått effekt i Danmark och Norge. Processen underlättades av en ny enhetlig ideologi – kristendomen. Kyrkans organisatoriska och administrativa kunnande möjliggjorde kontroll av större maktområden än den tidigare ”bygdemakten”. I och med att Birger Jarl ca. 1250 tog över och fullföljde statsmaktens ambitioner kan det sägas att en svensk stat bildats.

Verner Lindblom

Upplandshypotesen

(En Svealandshypotes motsvarande Götalandshypotesen är inte möjlig då begreppet ”Svealand” omnämns första gången först på 1440-talet i kung Kristoffers allmänna landslag).

Götalandskapen utgjorde även för det blivande landskapet Uppland ett brohuvud för politisk och religiös utveckling under tidig medeltid. Före 1296 existerade inte heller landskapet Uppland, varför namnet inte kan åberopas före denna tid. Götiska maktföreträdare som Erik Segersäll, Olof Skötkonung, Erik den helige och hans son Knut Eriksson samt Sverker d.ä. och inte minst Birger jarl verkade för utvecklingen av landskapet. Kyrkans män både från Hamburg Bremen –  Östersjömissionen –  och Rom –  Kardinal Nicolaus Breakspear, sedermera påve Hadrianus den IV – stod för både kristning och samhällsutveckling inom området norr om och runt Mälaren. Tillkomsten av Upplandslagen stadfäste bildandet av landskapet Uppland 1296.

Bengt Råsled

Kinnekullehypotesen

Enligt Linné, 1746: ”Kinnekulle är en plats ibland de märkvärdigaste i riket för dess synnerliga belägenhet och skapnad”.
 
Embryona till det blivande Sverige har alla en stark koppling till Kinnekulle, centralt placerad inom Götalandshypotesens geografi. Beowulfs Vädermark har en geografisk koppling till Kinne och Kållands härader genom kämpen Onela/ Ale den upländzke i Ynglingasagan, vilken stupade på Vänerns is nära uplanden på Kinnekulle. Antalet by-namn i Kinne härad är förknippat med Beowulf.  Sveriges förste kristne konung Olof Skötkonung är döpt i Husaby på Kinnekulles sluttningar. Kyrkan i Husaby etablerades i Sverige före Lund och långt före Uppsala. ”Husabystiftet” flyttades under 1000-talet och blev Skara stift år 1014, där tio biskopar verkade under detta årtusende. Sveriges tidigast redigerade lag, Äldre Västgötalagen från 1200-talet – ”där Kristus är först i vår lag” – omnämner en lagmanslängd där flera lagmän kommer från Kinnekulle med omnejd. Yngre Västgötalagen namnger – tidigast och som enda landskapslag – åtta Uppsala öd gods i Västergötland där Kinne härad ingår i Ödkulls gods. Namnet tolkas som Uppsals rikedom med uppsalsplatserna på Kinnekulle som ursprung för begreppet – ursprunget till den svenska staten. Sverigeunikt är den förnämliga, religiöst med votumlöften förknippade, liljestenen och stavkorsstenen på Kinnekulle. Dessa stenar förekommer främst på Kinnekulle – ett högtstående konstnärligt embryo, vilket tyder på ett framgångsrikt, kulturellt och utvecklat samhälle.
Dessa embryon – vilka tillsammans utgör Svearikets vagga – har ingen motsvarighet i någon annan del av dåvarande svenskt område.

Bengt Råsled